I 1936 års försvarsbeslut fanns uppsättandet av fyra bombflottiljer, varav två skulle utrustas med medeltunga bombplan.
Det var orealistiskt att den ännu inte färdigutvecklade svenska flygindustrin skulle kunna ta fram både ett enmotorigt och ett tvåmotorigt bombplan, av hög klass.
1938 gjordes en rundresa i Europa för att studera vad som fanns till buds. Potez 63, Bloch MB.170, Breguet 690, Breda 88 och Fokker G 1 var några flygplan som var intressanta. Fokkern var dessutom byggd för störtbombfällning, vilket var ett önskemål från svensk sida.
En specifikation utfärdades och flyplanet i fråga skulle var tvåmotorigt med 3 mans besättning. Det skulle kunna ta 750 kg bomblast till ett mål 500 km från utgångspunkten. Störtbombfällning, med reducerad last, var också ett krav. Man avsåg också att använda antingen Bristol Taurus-motorer eller Pratt & Whitney TwinWasp. Projektet döptes till P8.
B18, som blev Flygvapnets beteckning på flygplanet, byggdes av SAAB först som provflygplan. I juni 1942 flög första prototypen, 18001. Serietillverkningen skedde endast i Linköping och första flygplanet kunde levereras till F 1 i Västerås i mars 1944. Totalt byggdes 244 flygplan, varav 62 st var B18A, 120 st B18B samt 62 st T18B.
Den 7 juli 1945 flög det första T18B, fpl 18164. Beteckningen T indikerade på att flygplanet skulle användas för torpedbombfällning. Efter omfattande prov med en lufttorped betecknad Rb 302 visade det sig att torpedfällning från flygplan inte längre var praktiskt genomförbart. T18B fick istället en beväpning med två fast monterade 20 mm akan i nosen (placerad i f.d torpedrummet). Dessutom byggdes samtliga flygplan om för att kunna härbärgera en 57 mm Bofors-kanon.
Flygplannumren för T18B blev 18164, 18283-18343 och de levererades mellan den 25 juni 1947 och den 3 december 1948.
Första flygplanet att anlända till F17 var 18285. T18B skulle ersätta det tunga bombplanet B3, som funnits på F17 sedan upsättningen 1944. Samtliga 62 st T18B tillfördes flottiljen och de fanns kvar i aktiv tjänst till 1958 då de ersattes av A32A Lansen, som börjats levereras två år tidigare.
Under perioden 1952-57 fanns även ett antal B18B på F17. Dessa var utrustade med PS-18/A radar från S 18A och användes som pathfinder (målfinnar- och lysbombfällningsplan) se sidan 78 i Flyghistorisk Revy nr 31.
Som kuriosa kan noteras att B18B och T18B, med början 1948, fick inmonterat katapultstolar.
Som källa har till största delen använts Flyghistorisk Revy nr 31 / SAAB 18 utgiven av SFF.
Sista flygningen med T18 på F17
Sista flygningen med T18 på F17